Kvinnan var sjukskriven och mammaledig med sin cancersjuke son. När sonen avled upphörde ersättningen och mamman blev i stället registrerad som arbetssökande, skriver Svenska Dagbladet på nätet.

Eftersom hon inte dök upp hos Arbetsförmedlingen blev hon utan sjukpenning från Försäkringskassan de två första veckorna. Enligt lagen stämde Försäkringskassans beslut, men kvinnan överklagade och fick rätt av länsrätten som ansåg att det fanns anledning att göra ett undantag.

”Det framstår enligt Länsrättens mening inte rimligt att kräva att NN i denna situation — dagen efter att hennes son avlidit — skulle ha anmält sig till Arbetsförmedlingen som arbetssökande”, lyder länsrättens beslut.

Men Försäkringskassan fortsätter att hävda att hon borde ha anmält sig som arbetssökande och har nu överklagat länsrättens beslut. Målet går nu upp i kammarrätten

- dn.se

Detta är ju helt sinnessjukt att Försäkringskassan änns väljer att fortsätta gå vidare med detta. Det är nästan som tar dessa beslut saknar hjärta och själ. Hur kan de kräva en kvinna som just genomlidit något så hemskt som att ha en cancerdrabbad son och sedan förlorat honom att hon i samma stund eller ens dagen efter ska tänka på att skriva in sig. Det är ju sinnessjukt.

Vilken vettig, frisk och normala människa tänker på NÅGOT annat alls efter något så hemskt som att man förlorat sin son. Jag vet att jag hade nog varit tom i kropp och själ och det sista på mina tankar hade varit Försäkringskassan. Men det verkar inte vara så självklart för många. Jag förstår att man går efter regler, policy och olika riktlinjer men när det handlar om människor, deras liv, deras hälsa och känslomässiga situation tycker jag att varken siffror eller ”riktlinjer” can be set in stone.

Man blir mörkrädd och livrädd för att något ska drabba en och att man blir tvungen att för något alls behöva vända sig till Försäkringskassan. Det är nog en av mina största rädslor i dessa tider. Det känns som en dom mellan liv och död, som om de ibland avgör livets gång ett steg längre en livets öde. Det är skrämmande att en myndighet kan skrämma livet ur en så mycket som de gör.

(Detta är ett tidsinställt inlägg)