En känslig kväll…
Jag var nog inte den enda som grät som ett litet barn igår kväll när man såg på Rosa Bandet galan. Jag grät igenom hela galan i princip mer eller mindre och kände bara hur tragiskt det är och hur hemskt cancer är. Jag måster erkänna att under all gråthysteri satt jag och höll i mitt högra bröst. Jag kan inte tänka mig hur jag hade reagerat om jag fått reda på att jag har drabbats av bröstcancer.
Jag måste säga att galan iår har fått mig att bli mer och mer engagerad i kampen mot bröstcancer. Det känns så hemskt att veta hur dessa kvinnor lever. Jag beundrar deras styrka och deras vilja att sträva framåt och inte ge upp hoppet om livet. De är verkligen hjältarna i kampen, det är för de vi andra måste kämpa vidare.
Att vi alla samlat ihop över 47 miljoner kronor känns helt otroligt och att jag bidragit med ca 500 kronor (250 kronor via min insamling och 250 av mina egna). Jag vill tacka er alla som skickat in er bidrag till min insamling det betyder otroligt mycket för mig, varje liten krona.
Tillsammans kan vi vinna kampen mot bröstcancer!
