Igår skrev jag på Instagram & Facebook:

"Jag blir verkligen genuint ledsen/arg över när folk viftar bort RS: "Ja, men för barn i denna ålder är det som en vanlig förkylning." 😫 Jag vet att mycket är kopplat till okunskap kring för tidigt födda barn, infektionskänslighet & astma. Men snälla rara, gör inga förutfattade meningar, för du har till 99% ingen aning om vilka förutsättningar mitt barn har inför RS viruset. Jag är tacksam att vi inte behöver bli inlagda eller sondmata honom (än i alla fall) Men han är inne på sjukdag 8 (9 imorgon) med feber, en hemsk hosta, slem upp till öronen, svår andning, äter minimalt, får inhalera flera gånger om dagen, sover knappt pga den besvärliga hostan & tappar vikt på sin redan lilla kropp. Det gör så ont, enda in i själen att se honom så dålig, så länge. Jag skulle kunna & kommer att tjata öronen av folk att alla barn inte har samma förutsättningar för att klara av förkylningar, virus & influenser. Tjata öronen av hur jädrans viktigt det är att inte skicka iväg sitt sjuka barn till förskolan för tidigt. Ska man vänta 24, 48 eller 72 timmar av symptoms frihet, ja men snälla rara GÖR DET för allas bästa, inte bara ert barns bästa men för alla andra barn & speciellt för de som blir hårt drabbade. Tänk om ALLA kunde tänka på det, TÄNK!? Skriver med gråten i halsen & hjärtat i tusen bitar! 💔"

Detta vill jag givetvis dela med mig av här med. Reaktionerna jag fick var många, stödjande och förstående & det värmer & ger hopp. Jag vet att det är många som faktiskt tänker som vi tänker, men jag vet att det samtidigt finns desto fler som inte gör det, både av okunskap och för att de själva inte är i vår (och andra med infektionskänsliga, för tidigt födda barn eller med astma eller andra svårigheter) båt och inte riktigt kan relatera eller förstå. Men jag vill tro att det hela är väldigt enkelt. De älskar sina barn, vill se de friska glada & hela, precis som vi gör & det är det enda som SKA betyda något & det får man förstå & respektera. Är du inte i en persons skor, döm inte, anta inte & förminska definitivt inte det, för du upplever inte det de upplever.

Jag har tidigare skrivit om detta med smittor, inte ta barn för tidigt tillbaka till förskolan, ni kan läsa det HÄR. Inget har ändrats sedan jag skrev det inlägget, om inte bara förstärkt min vilja att fortsätta informera och "utbilda" i hur olika förutsättningarna för varje individuell barn & familj är, när ett virus är på språng. Det var fler som delade med sig av att deras barn som blivit smittade med RS, både känsliga barn men även barn som annars har stark immunförsvar, att de blev riktigt hårt påverkade. Detta visar ännu en gång att inte alla barn har samma förutsättningar, vissa har det lite mildare medans för andra kan livet sig självt vara i fara.

Jag vill ännu en gång be er som läser detta, tänka på 2 simpla saker för allas bästa:

1. Som med allt annat, låt oss inte döma/förminska en förälders oro eller en sjukdoms påverkan. Vi kan inte, för något i världen veta hur denne förälder eller barn har det, vi har ingen aning om vad de går igenom & hur de upplever det. Det kanske är fullt normalt/naturligt för dig och "a walk in the park" men för andra kan det inte vara det, av flertal anledningar, som de ännu en gång inte ska behöva förklara eller slåss för. Alla har sin rätt att uppleva något på sitt sätt, oroa sig på sitt sätt osv. Förminska inte, det underlättar verkligen inte för den som har det tufft, oavsett hur "lätt" det kan vara för dig i liknande läge.

2. Respektera. Ännu en gång, respektera & följ de riktlinjer som finns för smittor, ska ett bara vara hemma symptomfri i 24, 48 eller 72 timmar, snälla, rara gör det. Inte bara för ditt barns bästa som får vila upp sig ordentligt från en smitta, men även för andras skull, andra barnen, speciellt de som är känsligare & även för pedagogerna. När smittor sprids påverkar det alla, på en större radie än det man själv tror. Respektera att inte ALLA barn har samma förutsättningar för smittor. En simpel förkylning för ditt barn kanske innebär något betydligt mer för ett annat & det minsta man kan göra, är att hålla sig till riktlinjerna & på så sätt hjälpa till att inte sprida sjukdomar. Jag vet mycket väl att VAB kostar arbetstid och pengar, tro mig, vi har hundratals VAB-dagar varje år. Nu är vi som sagt inne i VAB-dag 9, under årets mest kostsamma månader, November & December. Men vi har inget val.

Jag skulle kunna fortsätta att skriva, förklara, ge er en inblick i hur vår vardag har sett ut i 9 dagar, vilken oro jag har inom mig, vilka gamla neonatalminnen väcks till liv osv. Men jag besparar er & hoppas, innerligt att ni förstår att det enda jag vill, precis som ni vill, är att se mitt barn friskt, piggt & glatt. Det är allt vi föräldrar i det stora hela vill för våra barn & om vi hjälps åt att ge varandra de bästa förutsättningarna & drar vårt strå till stacken, så tror jag att vi i alla fall gör det vi kan för att undvika massiv spridning av smittor, i den mån det går, även om den är minimal. Det här är inte den första gången jag skriver om detta & förmodligen inte den sista. Det ,å verka tjatigt, men vi vet alla att detta behöver spridas & påminnas om, om och om igen.

Ta hand om er!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments